FEMTE DECEMBER
LÄGG MÄRKE TILL MÄRKET
Runt omkring oss myllrade Lilla Fiskaregatan av folk, och förmodligen letade de julklappar precis som vi. Nästan alla småungar man såg hade ballonger som de fått någonstans och det luktade gott av glögg och pepparkakor.
”Är det okej om vi går till bokaffären?” sa Lucy. ”Jag tänkte köpa en bok till Minoo.”
Petra sa att hon hellre ville kolla på sportgrejer, men jag ville gärna vara med och välja julklapp till Lucys kusin. Jag känner ju Minoo sedan vi löste mysteriet med tavlan Tvillingarna i Stockholm. Dessutom är jag ju ändå inne i bokhandeln så gott som varje dag.
”Vi ses hemma, då”, muttrade Petra och försvann i folkmassan. ”Ring om det händer något.”
Det känns hemskt att säga så om sin tvillingsyster, men ibland är det nästan skönt när Petra går sin väg. Inte för att jag tycker illa om henne, eller så, men hon är helt enkelt inte en person man strosar omkring och tittar på böcker med.
Det är däremot Lucy. Vi brukar ofta gå runt på antikvariaten i Lund eller sitta på Stadsbiblioteket efter skolan. Ibland fastnar vi så djupt i var sin bok att vi inte märker att det blir kväll. Det är nog det jag tycker bäst om med Lucy – förutom allt annat, förstås.
Jag fastnade i böcker nu också, bland annat i Nalle Puhs hörna. Mamma läste den för Petra och mig när vi var små, men jag har aldrig läst den på svenska. Och jag kom inte alls ihåg att den var så rolig. Flera gånger var jag tvungen att skratta högt, och till slut kändes det som om folk stirrade på mig. Det blev faktiskt lite pinsamt, och när jag såg upp från boken var jag beredd på att få se att få se varenda människa i butiken stå och stirra på mig. Men det var faktiskt bara en tjej som tittade lite undrande, och hon vände bort blicken så fort jag tittade tillbaka.
Lucy fastnade också i böcker ibland, förstås, men vi turades om att påminna varandra om att det faktiskt var en julklapp till Minoo vi letade efter.
”Vad tror du om den här?” sa jag och höll upp en bok om en fotbollstjej som heter Lovisa. ”Den kanske hon gillar?”
Lucy tittade på boken och nickade.
”Det vet jag att hon gör”, sa hon. ”Hon har läst den typ sju gånger.”
Det borde jag ha kunnat gissa. Sedan Minoos familj flyttade från Stockholm till Rosengård i Malmö har hon blivit helt fotbollstokig. Det senaste jag hörde var att Minoo spelade med femtonåriga tjejer i Malmö FF, fast hon bara är tolv som vi.
”Okej, fast det finns fler böcker i serien”, sa jag. ”Vi kan fråga om …”
Jag tystnade och blev stående med boken i handen. Lucy hade tagit ett stenhårt tag om min handled och stirrade på någonting på bokens baksida.
”Peter, ser du?” viskade hon. ”Märket från gubbens tröja!”
5 | ||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | * |