ANDRA DECEMBER

Lucys kusin Minoo pratar fortfarande jättemycket stockholmska, trots att hon har bott i Malmö rätt länge nu.
”Juicy Lucy och Peter Pudding!” sa hon och kramade om oss. ”Shit, vad kul att se er!”
Hon är så där, Minoo. Att träffa henne är som att bli insvept i en supersöt, svartögd virvelvind full av blixtrande jätteleenden. Naturligtvis börjar jag alltid rodna och vet inte vad jag ska säga.
”Och Sherlock Petrini”, sa Minoo och lade armen om Petra. ”Skurkarnas skräck.”
Petra log för första gången på hela dagen.
”Hej, Minoo”, sa hon. ”Kul att du kom.”
Det är rätt konstigt, egentligen. Första gången Petra och Minoo träffades, när vi löste mysteriet med tavlan Tvillingarna i Stockholm, hatade de nästan varandra. Jag tror det berodde på att de är rätt lika som personer, och förmodligen är det därför de trivs så bra tillsammans nu. Det händer till och med att Petra åker in till Rosengård, stadsdelen i Malmö där Minoos familj bor nu, och hälsar på utan att vare sig Lucy eller jag är med.
”Okej”, sa jag och pekade. ”Jag tror att Jakriborg är det där på andra sidan spåren.”
Jag tyckte att min röst lät lite konstig när den inte dämpades av Lucys dunjacka längre. Fast det var det väl bara jag som tyckte.
”Vadå, det där som ser ut som en sagostad?” sa Lucy. ”Är det där julmarknaden är?”
Jag nickade.
”Fast det är ett vanligt bostadsområde”, sa jag. ”Tror jag, i alla fall.”
Minoo drog med sig Petra och lyckades lägga andra armen om både mig och Lucy samtidigt.
”Coolt”, sa hon. ”Kom igen, här ska shoppas!”

 

 

Missat något avsnitt?

1	2	3	4	5
6	7	8	9	10
11	12	13	14	15
16	17	18	19	20
21	22	23	24	*