TOLFTE DECEMBER

TRETTON-TRETTON

"Okej", pustade jag. "Jag har goda nyheter, och jag har dåliga nyheter."
Lucy stönade bortifrån soffan i pappas arbetsrum.
"Inte nu igen", kved hon. "Varför kan ingen ha ..."
"Lucy, jag är inte någon sabla sagofarbror som är här för att muntra upp dig", avbröt jag. "I verkligheten finns det goda och dåliga nyheter, okej?"
Lucy såg sur ut men sa ingenting.
"De goda nyheterna är att jag har löst chiffret", fortsatte jag. "Och att vi har fått åtminstone en ledtråd till."
Petra och Lucy stirrade skeptiskt på lappen med sms:et som Staffan hade skickat över några timmar tidigare.
"Äh", sa Petra och pekade på raderna av siffror. "Påstår du att du fattar vad det där betyder?"
Jag nickade.
"Det påstår jag, ärthjärna", sa jag. "Och det hade du också kunnat göra om du haft lite tålamod."
Jag gick bort till blädderblocket invid skrivbordet och kopierade siffrorna noggrant på ett nytt papper.

7 5 8 3  
6 4 8 3
5 6 6 5
6 4 8 3.
6 4 18 22 8 15 8 8 5.
6 5
18 22 17
5 8 8 6.
13-13

"Som ni ser är andra och fjärde raden samma ord", sa jag. "Jag gissade att det var en uppräkning av något slag, kanske siffror."
Lucy blev så imponerad att hon glömde bort att vara sur.
"Var det siffror?" frågade hon andäktigt.
Jag nickade.
"Jag kom fram till att ordet var TOLV", sa jag. "Sedan var det inte så svårt att lista ut att rad ett var HALV och rad tre ATTA."
Petra rynkade pannan.
"ATTA?" sa hon. "Vad är det för ord?"
Jag pekade på tangentbordet till pappas dator framför henne.
"Skriv åtta med bokstäver", sa jag. "Å-t-t-a."
Petra lyfte händerna för att skriva, men hejdade sig.
"Det går inte", sa hon. "Det är ett amerikanskt tangentbord, så det finns inget..."
"Inga Å, Ä eller Ö?" sa jag. "Precis."
Petra muttrade lite för sig själv.
"Okej, så atta är åtta", sa hon. "Sabla viktigpetter."
Lucy drog efter andan.
"Betyder det att tomten sms:ar från en utländsk telefon?"
Jag nickade.
"Förmodligen", sa jag. "Men kolla nu vad vi får om vi sätter in de bokstäver vi fått fram."

H A L V  
T O L V
A T T A
T O L V.
T O 18 22 L 15 L L A.
T A
18 22 17
A L L T.
13-13

"Ta och allt begriper jag", sa Petra. "Men vad i hela friden är halv tolv åtta tolv?"
Jag pekade på Staffans lapp.
"Sms:et är skickat den sjunde december", sa jag. "Min gissning är att de fyra första raderna betyder halv tolv, den åttonde i tolfte."
"Smart!" sa Lucy. "Tomten bestämmer något som ska hända dagen efter!"
Jag tog av korken på pennan igen.
"Han bestämmer möte med någon en viss tid, på en viss plats", sa jag. "Men först tar vi rad sex, sju och åtta."
"Ta bla-bla-bla allt?" sa Lucy. "Kanske Ta med allt?"
"Det tror jag också", sa jag och fyllde i M-E-D. "Och då får vi två bokstäver till i rad fem på köpet."

H A L V  
T O L V
A T T A
T O L V .
T O M E L 15 L L A.
T A
M E D
A L L T.
13-13

"Tomelilla!" tjöt Lucy. "Som Tomelilla marknad på Österlen!"
Jag nickade.
"Det kan inte vara något annat", sa jag. "15 är bokstaven I."
Petra stirrade på chiffret, och jag kunde riktigt se hur ont det gjorde i henne att behöva erkänna att jag hade haft rätt. Men någonting skulle hon naturligtvis hitta att klaga på.
"Det där längst ner, då?" sa hon. "Är tretton-tretton tomtens initialer?"
Jag suckade och satte korken på pennan.
"Det är det som är de dåliga nyheterna", sa jag och slängde mig i soffan bredvid Lucy. "Hanhar bytt chiffret igen, och tyvärr vet jag inte vilken bokstav tretton är den här gången."