huvud

ÅTTONDE DECEMBER

BYTET GILLRAR EN FÄLLA ...

"Jag struntar i vad Olle och Staffan säger", sa Lucy. "Inte en chans att jag pallar vänta till julafton!"
Petra stirrade missnöjt på valnöten som hon hade försökt knäcka mellan kindtänderna. Den hade inte fått en skråma.
"Nähä", sa hon. "Och vad föreslår du, då?"
Lucy såg sig omkring, som för att kolla att ingen tjuvlyssnade. Rätt onödigt, med tanke på att vi var ensamma hemma i Lucys stora hus.
Så lutade hon sig fram över soffbordet.
"Vi gillrar en fälla", viskade hon. "Här!"
Petra och jag såg tveksamt på henne.
"Ska vi lura hit tomten, menar du?" sa jag.
"Precis", väste Lucy. "Och sedan slår vi till!"
Petra fnös och gav valnöten som hon höll i handflatan en rejäl smäll med en ihoprullad modetidning. Naturligtvis hände det inte ett skvatt med vare sig tidningen eller nöten.
"Vadå, slår till?" sa hon. "Med vadå?"
Lucy drog otåligt händerna genom håret.
"Men, inte vet jag!" sa hon. "Vi får väl låna Olles renkorvar och banka ner honom med!"
Jag suckade.
"Vi kan inte slå ner en tomte med renkorvar, Lucy", sa jag. "Hur skulle det se ut?"
"Det skulle se jättebra ut!" sa Lucy. "Mycket bättre än att sitta här och vänta som tre idioter!"
"Och du tror inte att vi hade sett ut som idioter om vi kom galopperande med var sin korv i högsta hugg?"
"Jo, du hade nog sett rätt fånig ut", muttrade Lucy. "Förresten kan vi lika gärna ha pinnar eller plastsvärd eller ..."
Petra avbröt henne med en otålig viftning.
"Vi ska inte slå ner någon", sa hon. "Men idén inte är så dum."
Jag stirrade på henne.
"Vad menar du?" sa jag. "Det är ju ännu fånigare att springa omkring och hota folk med korv om man inte tänker använda den!"
"Jag menar idén med en fälla", sa Petra och synade sin valnöt. "Att få tomten att komma till oss, istället för tvärtom."
Både Lucy och jag blev tysta. Vi visste att när Petra gillar en idé så brukar den bli verklighet.
"Jag är ensam hemma imorgon kväll", sa Lucy efter en stund.
Hennes röst lät osäkrare nu, och jag misstänkte att det började gå upp för henne vad det var hon hade föreslagit.
"Bra", sa Petra och la modetidningen platt på golvet. "Då försöker vi sprida ut det."
Jag såg på medan hon försiktigt placerade valnöten ovanpå tidningen och tog av sig ena skon.
"Hurdå, sprida ut det?" sa jag. "Ska vi annonsera i tidningen om att vi har öppet hus för skurkar och banditer mellan åtta och elva, eller?"
"Det behövs nog inte", sa Petra och höjde skon. "Tomten visste att du skulle till biblan med Juliet och Tim, eller hur?"
Jag nickade.
"Då så", sa Petra och drämde till nöten med klacken så den sprack i två prydliga halvor. "Då vet han nog var vi håller hus imorgon kväll också."