FÖRSTA DECEMBER

Man märker verkligen att det närmar sig jul! Ute är det svinkallt, butikerna i Lund har börjat julskylta och den stora granen på Stortorget är redan på plats. Och idag kom årets första julkort, adresserat till Petra och mig.
”Peter, fattar du något av det här?” sa Petra så fort jag kom innanför dörren.
Hon räckte över ett vykort med en bild av en fjord på. Jag vände på det och läste.      

Kära Peter och Petra!
Det är varmt som i en ugn i Tromsös citronlundar och man
ser saker man inte trodde fanns. Hoppas allt är bra
och att ni får ordning på bokstäverna!
God jul önskar Maj och Olle

”Från Olle och Maj”, sa jag. ”De verkar vara på semester.”
Petra suckade och slet kortet ur handen på mig.
”Det hade ju en treåring kunnat lista ut”, sa hon. ”Men vad betyder det?”
Jag funderade.
”Finns det verkligen citronlundar i Tromsö?” sa jag. ”Ligger inte det i norra Norge?”
”Jo”, sa Petra. ”Där är nog inte varmt som i en ugn i december heller.”
Jag böjde mig fram och tittade på kortet igen.
”Men du!” sa jag. ”Kortet är ju poststämplat i Lund!”
Petra nickade.
”Jag vet”, sa hon. "Det var det första jag kollade."
"Vad ska vi göra då?" sa jag. "Ska vi ringa Olle och fråga vad han menar?"
Petra skakade på huvudet och såg bister ut.
”Med ett sådant här julkort finns det bara en sak att göra.”
”Vadå?”
Hon tog ett stadigt tag i min tröja och drog mig mot köket.
”Det ska skjuss in i ugnen, bara!”

Ett par minuter senare stod vi med huvudena tätt ihop och kikade in genom ungsluckan. Det lilla vykortet låg på grillgallret där inne, och någonting mycket märkligt höll på att ske med det.
”Vad är det där för bokstäver?” sa jag. ”De fanns inte där förut.”
”Osynlig skrift”, sa Petra. ”Olle har skrivit ett hemligt meddelande med citronsaft.”
”Citronsaft?” sa jag. ”Så citronlundarna var …”
”En ledtråd, precis”, sa Petra och öppnade luckan. ”Det där om ugnen också. Osynlig citronskrift framträder bara om man lägger pappret i 175 C.”
Hon lyfte försiktigt ut julkortet med pappas grillvante och la det på en tallrik. Nu kunde vi läsa resten av meddelandet.

Jag visste väl att ni skulle gissa mina små ledtrådar!
Okej, så här ligger det till: Varje dag fram till julafton
får ni ett julkort med en bokstav på från någon av
era vänner runt om i världen. De 24 bokstäverna bildar
fyra ord, 2+3+3+16. Spara dem i följd så får ni lösningen.
Men var försiktiga! Olle

”Det blev man ju inte mycket klokare av”, sa jag. ”Vadå för bokstäver?”
Petra synade kortet.
”Kolla” sa hon och pekade. ”Det står ett S där i hörnet.”
Hon hade rätt. Ett tydligt S hade framträtt längst ner i högra hörnet av kortet.
”Skriv upp det i din anteckningsbok”, sa Petra.
Jag tog upp min slitna anteckningbok ur bakfickan och skrev bokstaven S högst upp på en sida i slutet.
”Okej”, sa jag. ”Vad gör vi nu då?”
”Väntar och ser vad vi får för bokstav imorgon”, sa Petra. ”Har du köpt några julklappar, förresten?”