Tretton
Om man växer upp i Lund är det så gott som omöjligt att inte veta vad Kulturen är. Det stora friluftsmuseet - som egentligen heter Kulturhistoriska museet - ligger mitt i stan, bara några hundra meter från Domkyrkan. Som barn går man dit på studiebesök med skolan eller sina föräldrar, och som lite äldre är det ett perfekt ställe att fika på med sina kompisar varma dagar.
Den trettonde Petriniboken, som heter Tretton, börjar just med en fika på Kulturens café. Peter, Petra och Lucy ska träffa storasyster Rebecka, som har fått sommarjobb som vakt på museet. Petra har som vanligt fått för sig att det är något skumt på gång, och de andra har svårt att vifta bort det. En märklig vaktmästare beter sig minst sagt underligt, och ännu skummare är det ju att museet har en ny säkerhetsexpert: En ung amerikan som heter Omar och är snygg som filmstjärnan Will Smith.
Jag tror att jag har velat använda Kulturen som miljö ända sedan jag skrev Gömstället. Det fanns faktiskt en scen därifrån i Juveltjuven, men den fick klippas bort. I Tretton var det dock dags, och genom historien försöker jag visa museet från alla sina sidor. Den mysiga, på dagen när man går omkring i solskenet med en glass och klappar getter. Och den något mindre mysiga, när man smugit över muren på natten, och fullmånen kastar sitt bleka sken över levande och döda ...
Som vanligt var förarbetet en av de roligaste sakerna med att skriva boken. Jag fick mycket hjälp av Kulturens personal, speciellt min gamle vän Ola, och fick se mycket jag aldrig hade sett förut. Och när boken var färdig ordnade museet en spaning för unga petriniläsare - sent på kvällen!